För två timmar sen låg marken vit av snö, nu hör jag regnet smattra mot rutan när jag ligger i min säng. Jag frågar mig vad det är för jäkla höstsverige jag bor i, var det inte nu det skulle bli vår?

Jag tänker på sommaren. På värme, sol och bad. På sandstränder, handdukar, solglasögon och mjukglassar. På grillkvällar vid vattnet med levande gitarrspel. Jag tänker på peace and love; på musik, vänskap och konstant lyckorus. Nä säga vad man vill, svenska sommaren har sina stunder. Men när jag ligger här och funderar kommer jag dock inte fram till varför i helskotta de ska kompenseras ner med 11 månader vinterhöst...