Rockbjörnen!

Fan vilken toppendag! Slö dag i skolan och sen lite gym på det innan det bar av in till grönan och Rockbjörnen med mina fina vänner Sandra, Sillen och Mia. Vi lyckades knipa de bästa platserna längst framme vid scenen och åh jävlar va bra det var!

Veronica Maggio, Ullrik Munther, The Ark, massa andra grymma artister och sist men inte minst- Håkan Hellström- som jag var tvungen att krama om bara för att jävlas med Therese som låg hemma med pojkvännen istället. HAha Suck On You Baby :*


kärlek och kräftor

Ja det var första kräftskivan för i år och med de absolut bästa människorna. Hinner inte skriva mycket mer för ska in till jobbet nu men ville bara säga tack för en enormt fin kväll, jag älskar er och ni betyder världen för mig!


duefin

Efter skolan igår åkte jag in till stan med Sandra och Axel för att kolla belysningen till vår lokalfest på fredag. Känns fan som det kommer bli bra, en vecka kvar nu och jag är redan taggad så det värker ut i tårna och fingertopparna! Åkte sen direkt till träningen. Lyckades dra med Martin på ett intensivpass och fan jag måste erkänna att jag blev lite imponerad, han var inte dålig :)

Nä han kan om han vill och ja, jag är ju vanligtvis emot puttenuttepluttegull men jag kan inte låta bli att skriva liiite pluttigt nu för när vi efter träningen for hem till honom hade han laddat upp med både egenfiskade kräftor (vilket var mycket uppskattat eftersom jag varit lite depp över årets brist på kräftskivor) och min älskade film "hur många lingon finns det i världen". Finns verkligen ingen film som får mig gladare och sällskapet värmer så långt in i kroppen att det nästan är pinsamt.. Men ja så jag vill bara säga tack nu, tack fina för en jättemysig kväll :)


"vill du ha en hjärna?" - "aatack, jättehjärna!"

Nu har skolan dragit igång och ingen mjukstart var det här inte, nej raka vägen ner i böckerna och in i en värld full av ekvationer och formler som jag lyckades glömma bort redan veckan innan sommarlovets start... Nä, bokstäver och siffror överallt, de slängs hit och dit och attackerar mig från alla håll. 

Gunnar står vid tavlan och hans mun rör sig i en uppskattad hastighet på ca 240 km/h, så långt är jag med. Resten är ganska mycket virrvarr. Oj vad mycket ord... nä fresten inte ens det, bara en jäkla massa siffror och konstiga kombinationer av bokstäver som jag får för mig att jag nån gång kommit i kontakt med förut, i ett annat liv för sisådär 200 år sedan. Nä blä, det är nog såhär ungefär det känns att vara retarded. Jag underhåller mig lite med datan istället, önskar att jag hade en hjärna med lite större lagringsutrymme, kanske tredubblat? Jafan,nSkulle verkligen inte sitta helt fel...


.


and that's why I cannot stand it

när frihet möter vardag

Känns som att det var igår jag satt på gräsmattan med Therese, med varsit glas saft och två stora lådor jordgubbar, och jublade åt att 'nu jävlar, nu jävlar väntar 11 veckors fucking jävla ledighet!'..

happ, aa.. och nu sitter jag här, 11 veckor har gått och vardagen känns så sjukt galet avlägsen trots att den är så nära nu, friheten har lixom gnagit sig fast. Det läskiga är bara att om jag snabbt tänker tillbaka minns jag knappt nånting av vad jag sysslat med denhär sista sommaren innan studenten, fast om jag rotar lite i minnet inser jag tvärtom att det varit en ovanligt händelserik sommar.

Har varit i Turkiet med familjen, på Peace and Love, Ändrat relationsstatus, levt loss i Alanya med tjejerna, fyllt 18, planerat och firat, haft första krogupplevelsen, gått upp till servitris på resturangen, jobbat. Ja, en hel jävla del har faktiskt hänt när jag tänker efter. Men som sagt, nu knackar skolstarten på dörren och det är dags att gå in i rutiner igen. In i mönstret med skola, plugg och jobb ständigt varvat om varandra.



Fast, nä. Det känns faktiskt inte så illa, det känns faktiskt helt okej. Känns på något konstigt jävligt ovant sätt som att jag är lite smått på G. Det är ju trots allt bara ett år kvar nu och vardagen är inte så illa om man inte väljer att göra den illa själv. Nä faktiskt, precis som allt annat blir den vad man gör det till så ja nu tackar jag för ett riktigt jävla toppenlov och så laddar jag upp inför ett sista år i korridorer bland vänner. Ja för hur tungt det än kan bli emellanåt så går vi genom skiten tillsammans, och aa, fan va kul vi ska ha! :)


RSS 2.0