Kan inte med ord beskriva nånting alls egentligen och de tre små orden känns så fjuttiga de med men  jag vet inte, det är allt jag har att säga som nånstans ändå symboliserar så jag säger det nu, jag älskar dig mamma. Jag älskar dig mer än mest och du betyder så förbannat mycket för mig så det är nästan galet. Vet inte vad jag skulle ta mig till om du inte fanns där så jag ber dig nu att aldrig försvinna, och om du nu måste det så låt det ske jäkligt sent. Jag vill alltid ha dig där, vem ska jag annars prata med om allt som händer? Finns ingen annan som känner mig så in på bara skinnet som du gör. Vissa tycker vår relation är konstig och visst kanske man egentligen inte borde prata så öppet om allt som vi gör. När ja tänker på det så pratar vi ju verkligen om exakt allt och säkert mycket mer än vi borde men faktum är att jag skulle inte vilja ha det på något annat sätt för det finns ingen bättre än du, finns inget starkare än vi, och allt vi har och delar gör att vi ständigt påmins om det.

Nämen nu blev dethär bara en lång känslosam text ändå fast jag lovade mig själv att hålla mig kort... Det finns bara så mycket att säga och jag känner att jag vill fortsätta skriva samtidigt som det nästan känns på snudd till lite patetiskt så jag tänkte runda av med att försöka få sagt det jag egentligen vill komma fram till: jag älskar dig mamma och du är världens finaste. Du är en äldre version av mig och allt jag vill är att fortsätta gå i dina spår så att jag om 20 år är precis den du är idag. Grattis på mors dag, du är bäst ♥