att anstränga sig utan ansträgning

Ja det behövs sommarlov nu för självdiciplinen ligger på minus. Ja blä fasen jag är dålig.. Fixade världens skål med bananasplit som lite motivation samt belöning till att jag faktiskt för en gångs skull var fullt seriöst inställd på att faktiskt ta tag i kemin. Bara det att.. aaaah jag är dålig...

Jag fixade glass och jag åt upp den, så långt gick det bra men sen gick det inte så mycket längre enligt planerna.. ->öppnade kemiboken, fattade exakt ingenting, insåg att jag ligger riktigt jäkla illa till inför provet på tisdag, fick lite smått med ångest, satte på en låt på youtube, försökte igen titta ner i boken, insåg att jag är så gott som körd, gav upp, stängde boken. Gott med glass var det iallafall...

Önskar jag kunde säga att jag ska skärpa mig men jag tror faktiskt inte jag kan, inte innan jag får lite tid till att komma bort och rensa ut. Behöver sommarlovet nu innan jag kan ens försöka skapa förändring. Ja för det är som att det sitter en liten gubbe i min hjärna och styr mig, en gubbe som sitter och vinkar till sommaren och sitter och gör långnäsa till allt som har med skola att göra. En liten sommarlovsgubbe som bara lever för frihet.

Sitter lixom och bara blänger på kemiboken med ett "ha,-du-ligger där-och-du-tror-jag-tänker-röra-dig,-nä-sörru-ha-se-där-hade-du-fel"leende medans gubben sitter där och drar långnäsa. Vet faktiskt inte hur jag ska göra för att tackla problemet och ju mer jag funderar på det desto mer känner jag av hans närvaro. Känner hur han sitter i min hjärna och dinglar nöjt med benen. - Nej helt ärligt nu, om det är det någon som sitter med samma schizofreni-symptom så vore jag jättetacksam om ni hörde av er, skulle vara skönt att känna att man inte är den enda..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0