nu står jag här utan kort ännu en gång, duktig tjej
Blir så trött på mig själv, förstår inte hur i bängen jag lyckas... om och om och om och om och om och om igen. Snart vet jag inte om det handlar om otur längre eller om jag bara är rent allmänt dålig helt enkelt...
I söndags fördes studiebidraget över från min mors konto och eftersom jag är som jag är så är detta ett faktum som jag faktiskt har väldigt bra koll på. Nåt av det bästa som finns är ju att ta ut ett saldokvitto bara för att inse att man har mer pengar än sist man kollade!
Igår drog jag med Max till bankomaten direkt efter skolan för att äntligen få lite koll på mina pengar men nä, när jag står där och ska knappa in koden står det plötsligt helt still. Jag kommer inte ihåg en enda siffra. Jag knappar in lite olika försök tills det att bankomaten börjar varna för att kortet ska försvinna om jag slår fel igen, tvingas inse tillslut att det inte är värt att chansa och går besviken därifrån.
Idag har jag gått och fnulat på detdär med koden hela dagen och tillslut kommit ihåg sifferkombinationen, trodde jag iallafall. Men nej, tji fick jag när jag rusat ner till centrum direkt efter skolan bara för att ännu en gång lyckas knappa in fel.. Och inte nog med det, nej nu blev kortet uppkäkat av dendär dumma bankomaten också och jag hänvisades till banken för att få hjälp. Som pricken över i:t på hela alltet tvingades jag också inse att banken stänger klockan tre på vardagar och jag var därför precis 4 minuter försenad.. suck
Aja Jenny kanske hade rätt, det kanske var ödet. Hade det visat sig att det fanns pengar på kontot hade jag ju knappast åkt hem och pluggat, vilket jag fresten borde ta och börja med nu på tal om det. Ja, nu ska jag sätta igång. Eller försöka iallafall. Känner jag mig själv så återkommer jag snart, brukar kunna bli så.. Aja, tjo sålänge!
Kommentarer
Trackback
