När man tappar balansen så gör man allt man kan, ja man verkligen kämpar för att inte falla. Men faktum är att ibland så måste man faktiskt tillåta sig själv att falla bara för att sen kunna resa sig upp och, en gång för alla, återfå kontrollen igen. Jag kände det nu. Helt plötsligt kände jag mig redo att ta nya tag.

Tack älskade syster för att du drog fram alla sanningar jag blundat för och lagt åt sidan. Tack för att du fick mig att falla. Det gör alltid ont att slå i marken men ibland behövs det för att man ska förstå. Jag är ledsen att det blev som det blev nu och jag önskar jag varit starkare från början men nu när allt är som det är så är jag så förbannat glad över att du finns och för att du är min styrka när jag saknar mig egen.