Fredagkväll, från 100 planer till inga alls. Ensam i sängen med datorn och Gitarren framför någon film som saknar mening. Är inte depp, det är ju faktiskt ganska skönt att bara andas ut efter en vecka som gått i ett konstant. Var bara dethär dumma klippet på en av världens finaste låtar som av någon anledning fick mig att inse att jag har varit här förut, i samma situation alldeles för många gånger nu på sista tiden.

Jag börjar känna mig lite trött på ett Huddinge som alltid sover och som börjar nå ungefär samma standard som nån riktigt liten öde by ute på landet. Nä, blir det inte ändring snart packar jag allt jag äger och rymmer iväg till nåt varmare och vildare liv i en annan del av världen..