Nu har skolan dragit igång och ingen mjukstart var det här inte, nej raka vägen ner i böckerna och in i en värld full av ekvationer och formler som jag lyckades glömma bort redan veckan innan sommarlovets start... Nä, bokstäver och siffror överallt, de slängs hit och dit och attackerar mig från alla håll. 

Gunnar står vid tavlan och hans mun rör sig i en uppskattad hastighet på ca 240 km/h, så långt är jag med. Resten är ganska mycket virrvarr. Oj vad mycket ord... nä fresten inte ens det, bara en jäkla massa siffror och konstiga kombinationer av bokstäver som jag får för mig att jag nån gång kommit i kontakt med förut, i ett annat liv för sisådär 200 år sedan. Nä blä, det är nog såhär ungefär det känns att vara retarded. Jag underhåller mig lite med datan istället, önskar att jag hade en hjärna med lite större lagringsutrymme, kanske tredubblat? Jafan,nSkulle verkligen inte sitta helt fel...