Musiknördig som jag är måste jag bara slänga in ännu ett inlägg innan jag fortsätter med pluggandet. Satt idag och lyssnade på ipoden, som vanligt, när en gammal låt, som jag inte hört på länge, tittade fram. Kom Änglar av Lars Winnerbäck. Det är ju en av hans finaste och jag kan det låten utan och innan och det var därför det idag kändes så läskigt när jag hörde texten för sjuhundrafemtioelfte gången och kände att det var som att jag för första gången förstod innebörden på riktigt. Det är som att jag alltid tolket den fel och idag förstod vad den egentligen handlar om. Satt helt paralyserad och bara lyssnade om och om igen. Det var vår låt. Nu är den min.